Bad & energi & miljö

Bad, har det någonting med energi och miljö att göra? Ja, det har det definitivt, på flera olika vis, och det ska vi gå lite närmare in på här, ur flera aspekter. Till att börja med då själva badandet. Att bada i stället för att duscha förbrukar mer vatten och energi, vilket normalt sett är något negativt. Men här måste vi också väga in det positiva i att kunna bada då och då, livskvalitet och den renhet som ett varmt bad kan ge. Även om det tar mer energi så är ett varmt bad man bör kunna unna sig då och då, om än inte varje dag.

Hur tillverkas badkaren?
En vidare aspekt är sedan badkaren själva. Dessa tar en del energi och kräver en del miljöpåverkan för att kunna tillverkas. Men det finns märken, som exempelvis Bathlife, där det finns ett miljötänk med i grunden när man tillverkar sina badkar (tillsammans också med genuin kvalitet). Ska man skaffa ett badkar så ska man också se till att det är så miljövänligt som möjligt, och håller hög kvalitet.

Det är de saker som bad har med energi och miljö att göra, saker man bör tänka på om man funderar på att skaffa ett badkar.

Energitänk och inredning

Den här bloggen handlar i huvudsak om miljö och energi, men som jag påpekat tidigare – jag har andra intressen också. Intressen som jag så långt det är möjligt försöker att kombinera med ett miljö- och energisparartänk. Ett av dessa intressen är inredning. Någon kanske tror att energisparartänk inte kan ha så mycket med inredning att göra, men det är fel. Dels finns det ju det uppenbara; olika elektriska apparater som exempelvis kylskåp, TV, lampor och så vidare. Där försöker jag så långt det är möjligt välja olika energisnåla alternativ. Här kan det vara på sin plats att skjuta in att utvecklingen de senaste 15 åren har varit mycket hoppingivande. Övergången till lågenergilampor har gått snabbt och smärtfritt, men vi vilar inte på lagrarna utan fortsätter att höja kraven på lampor. Bra så!

Men energi och miljö bör också väga in – tungt – vad gäller övriga möbler som man köper, på tre olika sätt. För det första: hur mycket energi kräver tillverkningsprocessen och hur miljövänlig är den? För det andra: hur länge kommer möbeln att hålla? Ju längre desto bättre. Och så slutligen: vad är den tillverkad av och vad händer med den när den inte längre är användbar? Plast är, som de flesta nog vet, dåligt, medan naturmaterial som trä är bra. Därför är en mycket stor del av mitt möblemang tillverkat i trä, på ett miljövänligt vis. Och jag tycker definitivt inte att det har lett till att jag måste kompromissa vad gäller utseendet. Tvärtom, miljövänliga möbler ser bra ut.

Sköldpadda på rygg

För en vetenskapsman finns det ingen fråga som är för liten eller för konstig för att studeras i detalj och experimenteras med. Förutom att det ofta är fascinerande och spännande kan det också leda till nya intressanta frågor – och svar man aldrig tänkt på. Frågor och svar som sedan utökar mänsklighetens kunskap på sätt som man aldrig kunnat gissa att den ursprungliga frågan skulle göra. En sådan fråga är vad som händer när en sköldpadda faller på rygg. Kan den resa sig igen, eller ligger den där den ligger? Och kan man verkligen få fram intressanta rön genom att studera den? BBC rapporterar nu att någon verkligen gjort precis det – och kommit fram till spännande och intressanta svar!

Ett resultat var ganska självklart: sköldpaddor med rundare skal hade lättare att ta sig upp på alla fyra igen än de med plattare sådana. Men en hel massa andra resultat upptäcktes också, med en mängd olika implikationer. Små sköldpaddor hade lättare att ta sig upp än stora, vilket skulle visa på att det då är bättre att vara liten. Men eftersom sköldpaddor av hankön ofta slåss så är det inte självklart; där är det bättre att vara stor.

Ana Golubović från Belgrads universitet ledde undersökningen, som kom fram till en hel del intressanta resultat vad gäller storlek. Hela undersökningen kan ses som en studie i evolution: vad är fördelaktigt, vad är det inte, och vad händer om två motsatta förhållanden (stor mot liten) har olika fördelar? Men en sak är säker: det är inte lätt att vara sköldpadda.

Med matolja i tanken

Olja är olja, något som vi inte alltid tänker på. Matolja, även använd sådan, kan i teorin användas i förbränningsmotorer. Detta är exempelvis något som Mythbusters demonstrerat, då de en gång använde sig av använd matolja i en dieselbil – och det fungerade. Men det finns de som satsar betydligt högre än så – både bildligt och bokstavligt talat! Mythbusters använde sig av gammal matolja i en bil – nu ska SAS prova på samma sak men i ett flygplan! Det låter kanske osannolikt och otroligt och det är bara att erkänna att jag överdriver lite grann. Men i grund och botten är det sant.

Det är Svenska Dagbladet som rapporterar att SAS ska prova på att använda en viss procent använd matolja i tanken. Till att börja med så ska de göra en lite kortare testflygning, där tanken innehåller 10 % använd matolja och 90 % vanligt flygbränsle. Men man ska senare också prova på flygningar med betydligt större mängd använd matlagningsolja i tanken. Även 10 % är dock bra, mycket bra. Flyg är något som kräver mycket energi och även en besparing på 10 % av flygbränslet i form av återvunnen matlagningsolja är stort.

Att frityrolja och matlagningsolja går att använda som bränsle för fordon har varit känt länge, men det är fortfarande ett i mångt och mycket outnyttjat område. Där har vi en resurs som vi inte utnyttjar så väl som vi borde. Att SAS tar detta steg är bara att applådera, och förhoppningsvis fungerar allting över förväntan.

Är kärnkraft framtiden?

Kärnkraftsfrågan är en av de mest infekterade energifrågorna i Sveriges historia, och kommer säkert att fortsätta att vara så ett bra tag till. Folkomröstningen 1980 var extremt klantigt genomförd, med tre olika alternativ, där 1 och två båda var mycket otydliga. Dessa två sade att kärnkraften skulle avvecklas på sikt, beroende på samhällets energibehov. Det tredje sade avveckling inom 10 år. Inget förslag fick egen majoritet; det förslag som fick flest röster var ett av de vaga som pratade om avveckling ”på sikt”. Efteråt beslutade riksdagen att kärnkraften skulle vara avvecklad till 2010. Något som alltså inte hände; tvärtom har det beslutats att de gamla reaktorerna ska ersättas med nya. Det finns också de som propagerar för byggandet av fler kärnkraftverk – av miljöskäl.

Detta kan låta galet, men det finns en del skäl för att bygga kärnkraftverk av det skälet. Kärnkraft är – i princip – en väldigt miljövänlig energikälla. Naturligtvis finns det ett problem med det radioaktiva avfallet, och risken för härdsmälta. Vad gäller härdsmälta så är det tveksamt om det helt går att undvika den risken – Fukushima är ett exempel. En lösning är då att inte bygga kärnkraftverk i jordbävningsområden. Vad gäller avfall så väntas fjärde generationens reaktorer (ännu på planeringsstadiet) kunna utnyttja betydligt mer av kärnbränslet och lämna föga eller inget kärnavfall efter sig. Det är möjligt att kärnkraft om 15 eller 20 år är så pass säkert och avfallsfrågan är löst. Möjligen bör vi då fundera på utbyggnad av kärnkraft. Men detta är långt ifrån säkert, och många frågetecken återstår att räta ut.

Kött direkt från laboratoriet

Något som för många säkert känns både som science fiction och lite osmakligt är odlat kött. Kött som aldrig varit en del av ett djur utan som tillverkats på konstgjord väg. Det är någonting som redan existerar, men som fortfarande står inför en del problem. Dessa problem bör dock vara långt ifrån omöjliga att lösa, och fördelarna med att äta odlat kött jämfört med exempelvis fläsk- och nötkött är enorma. Om vi om 25 år har ersatt större delen av vår köttkonsumtion med odlat kött så skulle det ha mycket positiva konsekvenser för miljön. För att inte tala om att vi inte längre behöver slakta en massa djur.

Forskningen vad gäller odlat kött tog fart i början av 2000-talet, och 2013 kom vad som måste sägas vara det riktiga genombrottet – en hamburgare gjord på odlat kött. Kostnaderna för att tillverka denna hamburgare var mycket stora, men det handlade helt enkelt om ett ”proof of concept”, ett bevis på att det var möjligt. Att tekniken kommer att bli mycket billigare är självklart, det handlar ju fortfarande om spetsforskning. Fördelarna för miljön är odiskutabla. Och det hela kommer säkert att gå snabbt. Det tekniska genombrottet är det svåraste; utvecklingen efteråt enklare.

Hamburgaren ifråga var dock inte felfri. En skillnad gentemot djurkött är att odlat kött saknar fett (något som definitivt går att lösa), och att smaken inte nödvändigtvis är den bästa (vilket också är klart lösbart). Men ett problem som återstår är att få allmänheten att acceptera odlat kött. Många är tveksamma till det och tycker det är onaturligt. Vilket det naturligtvis inte är, och naturen kommer att tacka de köttätare som byter till odlat kött.

Så kortsiktiga är vi

Den globala uppvärmningen – eller rättare sagt: den globala klimatförändringen – är ett faktum. Konsensus bland forskare är i det närmaste total och har varit det i över tio år. Trots det finns det många som tvekar. Inte forskare, utan vanligt folk, folk som inte är insatta (exempelvis många politiker). Detta tvivel handlar då ofta inte om speciellt genomtänkta åsikter utan om något mycket enklare – är det en ovanligt varm eller kall dag? Under en period med värme blir folk mer benägna att tro på den globala uppvärmningen, och tvärtom. Extra kallt – ”jag tror int på det, jag. De e ju kallt!”.

Och det är inte globalt, utan lokalt – i den stad eller det land man bor – som man då tänker på. Speciellt globala är vi inte. Är det kallt i New York så blir New York-borna mindre benägna att acceptera vetenskapliga rön och börjar förneka den globala uppvärmningen. Att det är på det viset är egentligen inte så konstigt; de flesta av oss har lite svårt att se längre än näsan räcker och dagen är lång. Det är svårt att tänka sig hela jorden under en tidsperiod över år, decennier.

Det här är heller inte någonting jag har hittat på, utan det har faktiskt gjorts en vetenskaplig undersökning som visar att det är på det här viset. Givetvis betyder det inte att alla är så kortsiktiga, men alltför många. Vad detta innebär är helt enkelt att vi som är insatta behöver lära oss att kommunicera ett globalt perspektiv bättre.

Den som vill se närmare på undersökningen hittar den här.

Ett sällsynt tillfälle

Inredning är något jag gillar. Men eftersom jag samtidigt ogillar slit och släng så innebär det att jag sällan får tillfälle att köpa nya möbler. Det är en regel jag lever efter: om en möbel är hel och funktionsduglig, så ska den användas. Därför ägnar jag mycket tid åt fönstershopping: titta på olika möbler, och fundera på hur de skulle passa in hemma. Men nu är det så att mitt soffbord har brakat ihop och jag faktiskt måste köpa nytt. Skam till sägandes är jag nästan lite glad över det, och tycker det är lite spännande att få en ny möbel för en gångs skull.

Jag har inte bestämt mig för riktigt vad jag vill ha ännu. Efter att ha kollat runt hos Trademax soffbord ett tag har jag hittat en del spännande kandidater. Vera soffbord känns riktigt spännande, rustikt på ett sätt som gör att det ser äldre ut än det är. Nymöbelskänsla är något som jag inte riktigt tycker om, det gör att det känns som om möblerna inte riktigt passar in. Men med Vera så ser det ut som om jag kommer att slippa det problemet.

Men än så länge har jag inte bestämt mig, och då jag är lite av en perfektionist när det kommer till möbler så kan det ta ett tag innan jag gör slag i saken. Det får helt enkelt ta den tid det tar, och jag måste känna mig helt säker på att jag gör rätt val. Det finns ingenting värre än att köpa en möbel som man snabbt inser att man inte riktigt tycker om.

Utan bilen stannar Sverige

Uttrycket ”utan bilen stannar Sverige” är ett mycket vanligt använt uttryck som går långt tillbaka i tiden. Riktigt var och när det uppstod vet jag inte – det får språkforskare försöka reda ut. Men det ligger ju en viss sanning i det hela. Sverige är stort och på många ställen mycket glest befolkat. Kollektivtrafik är alltså inte alltid en möjlig lösning. Många är helt enkelt beroende av sin bil för att kunna bo där de bor. Men samtidigt är det också så att det är sant att bilen är en riktig miljöbov och de som har möjlighet bör definitivt använda sig av kollektivtrafik i stället.

Dock, det finns de som är beroende av bil, och många av oss – inklusive undertecknad behöver också använda en ibland. Farorna för miljön till trots. Men, det finns en lösning vid horisonten – en lösning som ännu så länge inte riktigt är där, men på god väg. Den kommer dock att kräva stora satsningar, kostsamma sådana. Satsningar som i slutändan kommer att betala sig, både vad gäller miljön och rent ekonomiskt.

Jag talar givetvis om elbilen. Dessa har i huvudsak tre stycken problem att brottas med. Det första är räckvidden. Det andra är tiden det tar att ladda batteriet. Den tredje är tillgängligheten till laddstationer. Räckvidden hos de bästa elbilarna är idag runt 20 mil, och förbättras stadigt. 20-30 mil bör var nog för de flesta, men kunde definitivt bli bättre. Laddtiden är sedan det andra problemet – det tar betydligt längre tid att ladda batteriet än att tanka. Detta problem är inte helt löst ännu, men snabbladdning som fyller batteriet till stor del på 30 minuter visar på att problemet är lösbart. Det tredje problemet, tillgången till laddstationer, är egentligen det enklaste, och inte en fråga om teknik – bara ekonomi och vilja. Vilja att förbättra världen.

World Energy Council

Det är länge sedan vi först började inse att jordens resurser inte är outtömliga. Forskare och andra insåg det tidigt, och på 1970-talet slog det igenom i det allmänna medvetandet. Den som då inte förstod att vi utnyttjade moder Jord över vad hon klarade var helt enkelt en sådan som vägrade se. Men optimismen fanns fortfarande där hos många – tekniken skulle lösa problemen, och det innan de blev akuta. Den illusionen överlevde inte speciellt länge.

World Energy Council grundades redan 1924, då under namnet World Power Conference, som 1968 blev World Energy Conference och 1992 World Energy Council. Att det redan från början handlade om energifrågor framgår av namnet, men fokuset på hållbar energi och miljö är något som kommit att dominera mer och mer – helt enkelt för att det utvecklats till den överlägset viktigaste miljöfrågan. World Energy Council har länge varit världsledande när det gäller att behandla miljöfrågor, och själv har jag haft förmånen att delta i en av de 22 kongresser som genomförts – den i Houston 1998.

Det huvudsakliga temat för World Energy Council i Houston 1998 var liberaliseringen av energisektorn i många länder, och vad effekten av detta kunde förväntas bli. En ytterst viktig fråga, naturligtvis, och en som inte har ett alldeles självklart svar. Ett av fokusen under konferensen var Ryssland, och hur liberaliseringen där påverkade energisektorn. Att Ryssland numer än 10 år sedan skulle använda energi som ett vapen var något som nog de flesta missade – jag minns att jag själv nog inte ens tänkte tanken att Ryssland skulle utnyttja det så till den milda grad. Detta om något visar att man alltid måste våga ändra åsikt när nya fakta dyker upp.